Source Code av Duncan Jones snart premiär

De som ivrigt väntat på att få se en ny film av Duncan Jones får snart sin belöning nu när Source Code snart har premiär (3:e augusti). Förra filmen Moon blev rätt hajpad och vann priser. Jag blev lite besviken när jag såg den, antagligen just på grund av de höga förväntningar som jag fick av allt jag hörde men det var helt klart sevärd. När nu nästa film kommer så kan man onekligen se en del likheter men den är fylld med mycket mer action och flörtar tycker jag med en bredare publik.

Filmen handlar om Colter Stevens (Jake Gyllenhaal) som plötsligt vaknar upp på ett tåg på väg mot Chicago. Han känner inte igen sin medresenär och när han ser sin egen spegelbild är det någon helt annan än sig själv han ser. Lite senare sprängs tåget och alla passagerare dör. Det visar sig att Stevens är med i ett hemligt program där hans medvetande planteras i en av passagerarna för att hitta terroristen. Instruktionerna är att återvända till tåget och återuppleva de sista åtta minuterna på tåget om igen tills han lyckas identifiera bombmannen och på så sätt förhindra sprängningen.

I Source Code får du en blandning av science fiction, action, lite romantik och jag tycker att den är både underhållande och ganska spännande. Störde mig på att den var så oerhört förutsägbar bara, dock hade jag fel... Allt jag var säker på skulle hända hände inte så alltså var den inte riktigt så förutsägbar när allt kom omkring. En annan sak jag gillar är att filmen både är rätt snygg och även bjuder på action men "bara" kostade 32 miljoner dollar vilket inte är mycket med Hollywood-mått.

Så lite biosvalka med Source Code kanske kan passa? Sevärd, ett annat upplägg än de vanliga action och scfi-filmer som det brukar bjudas på.

Gillar verkligen filmaffischen till Moon, kan inte låta bli att lägga med den.

Bulgurfylld paprika

Recept:

2,5 dl bulgur

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

1 msk olivolja

1 msk sambal oelek

1/2 förpackning sour surpreme

salt & svartpeppar

2 tsk mynta

4 stora paprikor

riven ost

Tomatsås:

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

1 msk olivolja

1/2 tsk chiliflakes

1 burk krossade tomater

1 tsk salt

1 tsk strösocker

Koka bulguren enligt anvisning på förpackningen.

Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i olja i en stekpanna någon minut. Tillsätt sambal oelek och sour surpreme och rör ut det hela. Rör ner bulgur och kryddorna.

Dela paprikorna på längden, ta bort kärnhusen. Koka dem tre minuter i lättsaltat vatten. Fyll dem sedan med bulgurröran och strö över riven ost.

Gör tomatsåsen: Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i en kastrull tillsammans med chiliflakes. Tillsätt tomater, salt och socker. Låt småkoka under lock ca 10 min.

Häll ut såsen i en ugnssäker form. Placera de fyllda paprikorna ovanpå. Gratinera i ugn 250°C i ca 10 minuter tills de fått fin färg.

Tips! Passa på att göra en rulltårta eller något annat gott och enkelt när du ändå har ugnen på så hög värme. :)

Sele, en liten livräddare

Hamnade i en diskussion gällande att viss problematik ibland kan uppstå med små barn och natur. Tänkte då att jag kunde komma med ett litet tips.

Att ha en liten ettåring som kan vara snabb som en vessla och kombinera detta med berg och sjö är inte alltid helt lätt. När vi är ute med båten är det självklart flytväst som gäller, men det finns andra tillfällen då det är onödigt och otympligt med det. Då använder vi sele istället. Förstår om man kan reagera negativt när man hör detta. Minns när jag själv hörde en vän säga (långt innan jag själv hade barn) att hon hade sin dotter i sele på tomten att det lät helt galet att göra så mot ett barn. En hund möjligen, men ett barn?! Förstår nu att det visst finns en mening med det... Den bråkdels sekund man kanske släpper kontakten med den lilla för att hjälpa syskon t.ex. kan räcka för att hon med världens fart kryper iväg och ramlar ner för klippan/druttar i vattnet eller något annat som för en så liten är direkt livsfarligt.

Vi använder en Baltic sele tillsammans med en säkerhetslina. Fördelen med linan är att den fästs i selen och kan sedan fästas någonstans på dig själv eller någon fast punkt där man befinner sig. Då vet man att den bråkdelens sekund man släpper barnet förhoppningsvis inte behöver innebära dödsfara, och det är onekligen skönt. Förbättrar trivselläget radikalt! :)

Finns att köpa på t.ex. Flytväst.nu eller St George. Vill man gå till butik istället så finns t.ex SeaSea.

Lycka till med Play Östlund

Grattis Ruben Östlund som har blivit nominerad till det Europeiska filmpriset Lux med sin film "Play". Filmen är baserad på verkliga händelser om ett gäng killar som hotar andra pojkar.

Den 16 november får vi veta om han vinner. Lycka till säger jag!

Nätet och vattnet

Naturen kan onekligen visa sig från olika sidor. Satt på bryggan, tittade åt ena hållet och såg det här:

Nyfångad.

Tittade åt andra hållet och såg det här:

Vackert.

Viss skillnad.

Civilkurage. Hjälp varandra!

Att läsa Insidan i DN i dag där det berättas om människor som ställer sig och filmar istället för att hjälpa till vid olyckor är verkligen sorgligt. Har det blivit så illa? Hur kan man göra det istället för att försöka göra nytta? Tänkt dig själv att du varit med om en olycka, kanske ser ditt barn ligga och plågas och att en rad människor står och filmar. Hur skulle det kännas? Är det så dessa människor vill bli behandlade? Skulle inte tro det. Jag är rätt så säker på att de skulle ångra sig djupt om de fick känna på hur det är att vara den drabbade.

Nej, skärpning gott folk! Ingen är perfekt och det är även svårt att förutse hur man handlar vid en olycka, hur chockad man själv blir och därmed hur kapabel man är till att hjälpa. Men bara filma känns verkligen inte ok.

Det jag försöker leva efter och påminner mina barn ofta om är "som man vill bli behandlad själv, behandlar man andra". Som sagt; tror inte att dessa filmande människor skulle vilja bli behandlade så om de själva var med om en olycka.

Varför omskakas? Förklaring någon?

Detta har jag funderat på länge... Kan någon förklara för mig varför det står OMSKAKAS på denna? Det är omöjligt. Carlshamn, hallå? Förklaring tack.

Follow @Annagisslen

Att vara en mjölkare

I DN i dag så var det en artikel om donation av bröstmjölk. Mitt äldsta barn har precis fyllt nio år och jag kan inte påminna mig om att jag läst om detta tidigare. Inte heller har jag sett någon annonsering om det. Det säger lite om hur dålig informationen om detta är. Men efter mitt andra barn såg jag dock en pytteliten lapp på anslagstavlan på BVC där det stod att SÖS var i behov av mjölk.

När jag fick mitt första barn fick jag lära mig att man inte skulle pumpa ut mjölk. Beroende på hur mycket barnet åt så skulle mjölkproduktionen anpassa sig efter det men för mig funkade det inte. Trots att jag försökte stå ut så hade jag på något sätt ändå för mycket mjölk och hamnade i en situation med en frys full med vad jag i efterhand alltså fick veta var väl önskvärd och behövd mjölk. Denna blev till slut - eftersom jag inte behövde ge mitt eget barn - slängd pga för gammal. Väldigt trist. Men de andra gångerna så har jag inte varit så noga med att låta kroppen styra utan pumpat så fort jag känt att det behövts eftersom jag nu visste att jag kunde donera den istället.

Ni som har gott om mjölk, donera vettja! Det är inte så jobbigt att pumpa lite och slänga in i frysen. Hoppas att fler kan komma att göra det då behovet fortsatt verkar vara stort. Och jag hoppas även att informationen blir bättre, hur ska annars folk bli medvetna om att behovet finns?

Vegetarisk pytt

God att göra även med sommarpotatis.

Ingredienser:

10 potatisar

4 morötter

smör (mjölkfritt) eller olja att steka i

1 knippe salladslök

4 st saltgurkor

2 1/2 dl havregrädde

rivet skal av 1 citron

0,5 dl hackad persilja

salt och svartpeppar

Skala potatis och morötter och stek i smör/olja i en stor stekpanna tills de börjar bli mjuka. Skölj och hacka under tiden salladslöken och dela saltgurkan i mindre bitar.

Tillsätt lök och gurka i pytten och låt fräsa med någon minut. Rör sedan i grädden och låt koka i ca 5 min. Smaksätt med citron och persilja, salta och peppra efter smak.

Baby Potter

Lider inte av PPS, trots att jag sett Dödsrelikerna del II

Post Potter Syndrome alltså (här står lite om det för den som inte vet). Nej, faktiskt inte. Jag var helt säker på att jag skulle göra det, men icke. Filmen var verkligen bra, och jag känner snarare samma sak som jag gjorde innan jag såg den: jag vill se den! Måste se om den helt enkelt. Den var väldigt mörk och väldigt bra. Tårar blev det förstås men även skratt, och handlingen var trogen boken. Jag var lite orolig då jag precis som en del andra tyckt att det verkat vara en del scener som man inte kände igen från boken i trailern, men i det stora hela kändes det "rätt". Effekterna tycker jag (som inte är någon teknisk nörd) var bra, inte sådär överdrivet datoranimerat som annars kan förstöra och jag erkänner - jag är så förtjust i 3D. I alla fall när det görs snyggt, vilket jag tycker det var här. Förhöjde känslan och gjorde det snyggare, inte bara för effekternas skull.

Och skådisarna då? Jo, de höll också måttet, upplever det som att alla bokstavligen har vuxit i sina roller. Nu när det är slut börjar de bli riktigt bra, frågan är hur det går för dem nu? Vilka kommer att fortsätta? Vilka kommer att få fart på sin (om de vill) karriär och vilka kommer att bli bromsade för att de är för evigt bundna vid sin karaktär? Alla vet vi ju hur det blivit för Inger Nilsson, som man t.o.m. brukar kalla Inger "Pippi" Nilsson... Men i det här fallet är det dock inte någon av de yngsta som är min favorit utan det är Helena Bonham Carter som den vidriga Bellatrix.

Jag kanske får revidera min åsikt när jag sett om filmen, men just nu tycker jag bara att den var så bra och längtar tills jag får se den igen.

Potter-3D-brillor och staven i stadigt grepp.

Lite matnyttigt om inspelningarna längs den röda mattan.

Tack Petré för en trevlig kväll.

Snart dags för Harry Potter!!!

Haft Harry Potter-maraton i nästan två veckor här hemma. Kväll efter kväll har vi sett om filmerna i serien (läser förstås också...). Den senaste filmen, Harry Potter och Dödsrelikerna del I, såg jag i går kväll och den framkallade nostalgiska minnen. Senast jag såg den satt jag i biosalongen mycket förväntansfull, men även lite nervös för hur det skulle gå. Med mig hade jag nämligen lilla bebisen, då exakt sex månader, med hörselkåporna på plats. Det gick bra, hon sov så fint i famnen nästan hela filmen. Otroligt! Det skulle knappast fungera i dag med en ettåring...

Nu är det bara timmar kvar tills jag ska få se den allra sista filmen i serien. Längtar! Hoppas bara den är så bra som jag tror när jag ser trailern. Tomheten efteråt lär dock bli stor. Minns mycket väl hur det kändes efter att jag hade sett Sagan om konungens återkomst. Tomt. Trist. Men det ska jag inte deppa över nu. Nu längtar jag bara. Och trollstaven är nyputsad.

Kaffe, fikabröd och Potter. Varje kväll.

Respekt för andras åsikter, tankar om mat och val

Jag blev så glad över hur vi blev bemötta på en mottagning i går. Genom åren har jag vant mig vid att inte kunna äta alls, eller bara lite, när jag går bort någonstans. Beroende på vart man hamnar, hur intresserad eller välvillig den som bjudit in är, så är utbudet onekligen väldigt varierat.

På den tiden jag blev veg var det så ovanligt att vara det att jag har vant mig vid att inte kunna äta ordentligt, så det sitter så djupt rotat i mig att jag inte tänker på det. Jag blir dock väldigt glad när folk tänker på att bjuda på veg, och t.o.m. generad när de gör det för min skull. Men sedan min son också blev det har jag förstås blivit tvungen att tänka mer på utbudet. Om jag inte får något att äta är inte hela världen, men om han missar en måltid så är det förstås inte alls bra.

Att vi igår fick tre olika sallader, bröd, smör, kanelbullar, kladdkakor och även flera sorters småkakor att äta av, enkom gjorda då de visste att min son skulle komma var helt underbart! När jag påpekade detta för en av dem som bakat var svaret "jamen, det var ju så enkelt, bara att byta ut till mjölkfritt smör och pensla med havremjölk". Ja, så enkelt kan det vara - om man bryr sig.

Jag tackade såklart värdparet, samt tjejens mor som också bakat, så oerhört mycket för denna omtanke. De tyckte det var helt självklart, ville ju "att alla ska kunna äta". Och "man måste respektera allas val", men det är absolut inte alla som tänker så. Tvärtom.

Underbart med de orden, tänk om fler kunde tänka så, i fler sammanhang. Tack.

Ny box, The Lord of the Rings!

Mitt i all Harry Potter-längtan så är det dags för något annat: En ny samlingsbox att sukta efter. Den 13:e juli släpps The Lord of the Rings Extended Edition på 6 stycken Blu-ray. Och det med mer än 26 timmar extramaterial. Jag vill ha!

Almedalsveckan med miljö, mat och kultur

I dag inleds Almedalsveckan och jag sitter just nu och bläddrar i Programtidningen. Vet egentligen inte varför jag gör det eftersom jag tyvärr inte kommer att vara där. Men man vill väl veta vad man missar antar jag... Det finns naturligtvis hur mycket intressant som helst, med det som jag särskilt hade velat delta på är förstås det gällande miljö- och kultur/mediafrågor.

Gotland och Almedalsveckan arbetar för att "nå ett ekologiskt hållbart samhälle" och det är glädjande att man vill uppmärksamma utställare på att tänka på detta inför sina evenemang.

Svensk Mat- och Miljöinformation tillsammans med Köttfri Måndag finns på plats med flera olika evenemang, läs mer här där det finns en sammanfattning. Läste också att Köttfri Måndag arbetar för att de lokala restaurangerna ska erbjuda större vegetariskt utbud. Hoppas att det blir så.

En annan sak jag gärna hade deltagit på är Film & TV Producenternas arrangemang Film & TV-Dagen den 5:e juli. Hur slutar filmen samt Vem bryr sig om TV?

Utöver detta finns det ju hur mycket som helst intressant, det är ju rekord i år med över 1 400 programpunkter. I DN i dag kan man även förkovra sig lite i historiken kring Almedalsveckan. Ha det så trevligt alla ni som är där!

Kakfrossa! Ny kakbok snart här

Nu är det bara två dagar kvar till nästa bok i serien Kakor och bakverk utan ägg och mjölk kommer ut. Förra boken var "Mjuka kakor" men nu kommer snart "Kakor & cookies".

Jag har som jag nämnt tidigare fått äran att korra den och har därför haft möjligheten att redan nu ha bakat en del från den. Gjorde tillsammans med barnen sju olika sorter som vi gav till personalen på förskolan som blev mycket glada.